IT-nätverk för nybörjare
IT-nätverk för nybörjare: Intro
I den här artikeln kommer vi att diskutera grunderna i IT-nätverk. Vi kommer att täcka ämnen som nätverksinfrastruktur, nätverksenheter och nätverkstjänster. I slutet av den här artikeln bör du ha en god förståelse för hur IT-nätverk fungerar.
Vad är ett datornätverk?
Ett datornätverk är en grupp datorer som är anslutna till varandra. Syftet med ett datornätverk är att dela data och resurser. Du kan till exempel använda ett datornätverk för att dela filer, skrivare och internetanslutning.
Typer av datornätverk
Det finns 7 vanliga typer av datornätverk:
Ett lokalt nätverk (LAN): är en grupp datorer som är anslutna till varandra i ett litet område som ett hem, kontor eller skola.
Wide Area Network (WAN): Ett WAN är ett större nätverk som kan sträcka sig över flera byggnader eller till och med länder.
Wireless Local Are Network (WLAN): Ett WLAN är ett LAN som använder trådlös teknik för att ansluta enheterna.
Metropolitan Area Network (MAN): A MAN är ett stadstäckande nätverk.
Personal Area Network (PAN): Ett PAN är ett nätverk som ansluter personliga enheter som datorer, bärbara datorer och smartphones.
Storage Area Network (SAN): Ett SAN är ett nätverk som används för att ansluta lagringsenheter.
Virtual Private Network (VPN): Ett VPN är ett privat nätverk som använder ett offentligt nätverk (som internet) för att ansluta fjärrwebbplatser eller användare.
Nätverksterminologi
Här är en lista över vanliga termer som används i nätverk:
IP-adress: Varje enhet i ett nätverk har en unik IP-adress. IP-adress används för att identifiera en enhet i ett nätverk. IP står för Internet Protocol.
noder: En nod är en enhet som är ansluten till ett nätverk. Exempel på noder är datorer, skrivare och routrar.
routrar: En router är en enhet som vidarebefordrar datapaket mellan nätverk.
Växlar: En switch är en enhet som kopplar samman flera enheter i samma nätverk. Byte gör att data endast kan skickas till den avsedda mottagaren.
Typer av byte:
Kretskoppling: Vid kretskoppling är anslutningen mellan två enheter dedikerad till den specifika kommunikationen. När anslutningen väl har upprättats kan den inte användas av andra enheter.
Paketbyte: Vid paketväxling delas data upp i små paket. Varje paket kan ta en annan väg till destinationen. Paketbyte är effektivare än kretsbyte eftersom det tillåter flera enheter att dela samma nätverksanslutning.
Meddelandebyte: Meddelandeväxling är en typ av paketväxling som används för att skicka meddelanden mellan datorer.
Hamnar: Portar används för att ansluta enheter till ett nätverk. Varje enhet har flera portar som kan användas för att ansluta till olika typer av nätverk.
Här är en analogi för portar: tänk på portar som uttaget i ditt hem. Du kan använda samma uttag för att ansluta en lampa, TV eller dator.
Typer av nätverkskabel
Det finns fyra vanliga typer av nätverkskablar:
Koaxialkabel: Koaxialkabel är en typ av kabel som används för kabel-TV och internet. Den är gjord av en kopparkärna som är omgiven av ett isolerande material och en skyddsjacka.
Tvinnad parkabel: Twisted pair-kabel är en typ av kabel som används för Ethernet-nätverk. Den är gjord av två koppartrådar som är ihoptvinnade. Vridningen hjälper till att minska störningar.
Fiberoptisk kabel: Fiberoptisk kabel är en typ av kabel som använder ljus för att överföra data. Den är gjord av en glas- eller plastkärna som är omgiven av ett beklädnadsmaterial.
Trådlös: Trådlöst är en typ av nätverk som använder radiovågor för att överföra data. Trådlösa nätverk använder inte fysiska kablar för att ansluta enheter.
Topologier
Det finns fyra vanliga nätverkstopologier:
Buss topologi: I en busstopologi är alla enheter anslutna till en enda kabel.
fördelar:
– Lätt att ansluta nya enheter
– Lätt att felsöka
Nackdelar:
– Om huvudkabeln går sönder går hela nätverket ner
– Prestanda minskar när fler enheter läggs till i nätverket
Stjärnatopologi: I en stjärntopologi är alla enheter anslutna till en central enhet.
fördelar:
– Lätt att lägga till och ta bort enheter
– Lätt att felsöka
– Varje enhet har sin egen dedikerade anslutning
Nackdelar:
– Om den centrala enheten går sönder går hela nätverket ner
Ringtopologi: I en ringtopologi är varje enhet ansluten till två andra enheter.
fördelar:
– Lätt att felsöka
– Varje enhet har sin egen dedikerade anslutning
Nackdelar:
– Om en enhet misslyckas, går hela nätverket ner
– Prestanda minskar när fler enheter läggs till i nätverket
Mesh-topologi: I en mesh-topologi är varje enhet ansluten till alla andra enheter.
fördelar:
– Varje enhet har sin egen dedikerade anslutning
- Pålitlig
– Ingen enskild punkt av misslyckande
Nackdelar:
– Dyrare än andra topologier
– Svårt att felsöka
– Prestanda minskar när fler enheter läggs till i nätverket
3 exempel på datornätverk
Exempel 1: I en kontorsmiljö är datorer anslutna till varandra via ett nätverk. Detta nätverk tillåter anställda att dela filer och skrivare.
Exempel 2: Ett hemnätverk tillåter enheter att ansluta till internet och dela data med varandra.
Exempel 3: Ett mobilnät används för att ansluta telefoner och andra mobila enheter till internet och varandra.
Hur fungerar datornätverk med internet?
Datornätverk ansluter enheter till internet så att de kan kommunicera med varandra. När du ansluter till internet skickar och tar din dator emot data via nätverket. Dessa data skickas i form av paket. Varje paket innehåller informationen om var den kom ifrån och vart den är på väg. Paketen dirigeras genom nätverket till sin destination.
Internetleverantörer (ISP) tillhandahålla anslutningen mellan datornätverk och internet. Internetleverantörer ansluter till datornätverk genom en process som kallas peering. Peering är när två eller flera nätverk ansluter till varandra så att de kan utbyta trafik. Trafik är den data som skickas mellan nätverk.
Det finns fyra typer av ISP-anslutningar:
- Ringa upp: En uppringd anslutning använder en telefonlinje för att ansluta till internet. Detta är den långsammaste typen av anslutning.
– DSL: En DSL-anslutning använder en telefonlinje för att ansluta till internet. Detta är en snabbare typ av anslutning än uppringd.
– Kabel: En kabelanslutning använder en kabel-TV-linje för att ansluta till internet. Detta är en snabbare typ av anslutning än DSL.
– Fiber: En fiberanslutning använder optiska fibrer för att ansluta till internet. Detta är den snabbaste typen av anslutning.
Nätverkstjänsteleverantörer (NSP) tillhandahålla anslutningen mellan datornätverk och internet. NSP:er ansluter till datornätverk genom en process som kallas peering. Peering är när två eller flera nätverk ansluter till varandra så att de kan utbyta trafik. Trafik är den data som skickas mellan nätverk.
Det finns fyra typer av NSP-anslutningar:
- Ringa upp: En uppringd anslutning använder en telefonlinje för att ansluta till internet. Detta är den långsammaste typen av anslutning.
– DSL: En DSL-anslutning använder en telefonlinje för att ansluta till internet. Detta är en snabbare typ av anslutning än uppringd.
– Kabel: En kabelanslutning använder en kabel-TV-linje för att ansluta till internet. Detta är en snabbare typ av anslutning än DSL.
– Fiber: En fiberanslutning använder optiska fibrer för att ansluta till internet. Detta är den snabbaste typen av anslutning.
Datornätverksarkitektur
Datornätverksarkitektur är det sätt som datorer är ordnade i ett nätverk.
En peer-to-peer (P2P)-arkitektur är en nätverksarkitektur där varje enhet är både en klient och en server. I ett P2P-nätverk finns det ingen central server. Varje enhet ansluter till en annan enhet i nätverket för att dela resurser.
En klient-server (C/S) arkitektur är en nätverksarkitektur där varje enhet är antingen en klient eller en server. I ett C/S-nätverk finns en central server som tillhandahåller tjänster till klienter. Klienter ansluter till servern för att komma åt resurser.
En arkitektur i tre nivåer är en nätverksarkitektur där varje enhet är antingen en klient eller en server. I ett nätverk med tre nivåer finns det tre typer av enheter:
– Kunder: En klient är en enhet som ansluter till ett nätverk.
– Servrar: En server är en enhet som tillhandahåller tjänster till klienter på en.
– Protokoll: Ett protokoll är en uppsättning regler som styr hur enheter kommunicerar i ett nätverk.
En nätarkitektur är en nätverksarkitektur där varje enhet är ansluten till alla andra enheter i nätverket. I ett mesh-nätverk finns det ingen central server. Varje enhet ansluter till alla andra enheter i nätverket för att dela resurser.
A full mesh topologi är en mesh-arkitektur där varje enhet är ansluten till alla andra enheter i nätverket. I en full mesh-topologi finns det ingen central server. Varje enhet ansluter till alla andra enheter i nätverket för att dela resurser.
A partiell mesh topologi är en mesh-arkitektur där vissa enheter är anslutna till alla andra enheter i nätverket, men inte alla enheter är anslutna till alla andra enheter. I en partiell mesh-topologi finns det ingen central server. Vissa enheter ansluter till alla andra enheter i nätverket, men inte alla enheter ansluter till alla andra enheter.
A trådlöst mesh-nätverk (WMN) är ett mesh-nätverk som använder trådlös teknik för att ansluta enheter. WMN används ofta i offentliga utrymmen, som parker och kaféer, där det skulle vara svårt att distribuera ett trådbundet mesh-nätverk.
Använda lastbalanserare
Lastbalanserare är enheter som distribuerar trafik över ett nätverk. Lastbalanserare förbättrar prestandan genom att fördela trafiken jämnt över enheterna i ett nätverk.
När ska man använda lastbalanserare
Lastbalanserare används ofta i nätverk där det är mycket trafik. Till exempel används lastbalanserare ofta i datacenter och webbfarmar.
Hur lastbalanserare fungerar
Lastbalanserare fördelar trafik över ett nätverk genom att använda en mängd olika algoritmer. Den vanligaste algoritmen är round-robin-algoritmen.
Smakämnen round-robin algoritm är en lastbalanserande algoritm som fördelar trafiken jämnt över enheterna i ett nätverk. Round-robin-algoritmen fungerar genom att skicka varje ny begäran till nästa enhet i en lista.
Round-robin-algoritmen är en enkel algoritm som är lätt att implementera. Round-robin-algoritmen tar dock inte hänsyn till kapaciteten hos enheterna i nätverket. Som ett resultat kan round-robin-algoritmen ibland orsaka att enheter blir överbelastade.
Till exempel, om det finns tre enheter i ett nätverk, kommer round-robin-algoritmen att skicka den första begäran till den första enheten, den andra begäran till den andra enheten och den tredje begäran till den tredje enheten. Den fjärde begäran kommer att skickas till den första enheten och så vidare.
För att undvika detta problem använder vissa lastbalanserare mer sofistikerade algoritmer, till exempel algoritmen med minsta anslutningar.
Smakämnen minst-anslutningar algoritm är en lastbalanserande algoritm som skickar varje ny begäran till enheten med minst aktiva anslutningar. Algoritmen för minsta anslutningar fungerar genom att hålla reda på antalet aktiva anslutningar för varje enhet i nätverket.
Algoritmen med minsta anslutningar är mer sofistikerad än round-robin-algoritmen och kan mer effektivt distribuera trafik över ett nätverk. Algoritmen med minsta anslutningar är dock svårare att implementera än round-robin-algoritmen.
Till exempel, om det finns tre enheter i ett nätverk och den första enheten har två aktiva anslutningar, den andra enheten har fyra aktiva anslutningar och den tredje enheten har en aktiv anslutning, kommer algoritmen med minsta anslutningar att skicka den fjärde begäran till tredje enheten.
Lastbalanserare kan också använda en kombination av algoritmer för att distribuera trafik över ett nätverk. En belastningsutjämnare kan till exempel använda round-robin-algoritmen för att fördela trafik jämnt över enheterna på ett nätverk, och sedan använda algoritmen med minsta anslutningar för att skicka nya förfrågningar till enheten med minst aktiva anslutningar.
Konfigurera lastbalanserare
Lastbalanserare konfigureras med en mängd olika inställningar. De viktigaste inställningarna är de algoritmer som används för att distribuera trafik och de enheter som ingår i lastbalanseringspoolen.
Lastbalanserare kan konfigureras manuellt eller så kan de konfigureras automatiskt. Automatisk konfiguration används ofta i nätverk där det finns många enheter, och manuell konfiguration används ofta i mindre nätverk.
När du konfigurerar en lastbalanserare är det viktigt att välja lämpliga algoritmer och att inkludera alla enheter som kommer att användas i lastbalanseringspoolen.
Testa lastbalanserare
Load balancers can be tested using a variety of verktyg. The most important tool is a network traffic generator.
A nätverkstrafikgenerator är ett verktyg som genererar trafik på ett nätverk. Nätverkstrafikgeneratorer används för att testa prestanda hos nätverksenheter, såsom lastbalanserare.
Nätverkstrafikgeneratorer kan användas för att generera en mängd olika trafiktyper, inklusive HTTP-trafik, TCP-trafik och UDP-trafik.
Lastbalanserare kan också testas med en mängd olika benchmarkingverktyg. Benchmarking-verktyg används för att mäta prestanda för enheter i ett nätverk.
Benchmarking-verktyg kan användas för att mäta prestanda hos lastbalanserare under en mängd olika förhållanden, såsom olika belastningar, olika nätverksförhållanden och olika konfigurationer.
Lastbalanserare kan också testas med en mängd olika övervakningsverktyg. Övervakningsverktyg används för att spåra prestanda för enheter i ett nätverk.
Övervakningsverktyg kan användas för att spåra prestanda för lastbalanserare under en mängd olika förhållanden, såsom olika belastningar, olika nätverksförhållanden och olika konfigurationer.
Sammanfattningsvis:
Lastbalanserare är en viktig del av många nätverk. Lastbalanserare används för att distribuera trafik över ett nätverk och för att förbättra prestanda hos nätverksapplikationer.
Innehållsleveransnätverk (CDN)
Ett Content Delivery Network (CDN) är ett nätverk av servrar som används för att leverera innehåll till användare.
CDN används ofta för att leverera innehåll som finns i olika delar av världen. Till exempel kan ett CDN användas för att leverera innehåll från en server i Europa till en användare i Asien.
CDN:er används också ofta för att leverera innehåll som finns i olika delar av världen. Till exempel kan ett CDN användas för att leverera innehåll från en server i Europa till en användare i Asien.
CDN används ofta för att förbättra prestandan för webbplatser och applikationer. CDN kan också användas för att förbättra tillgängligheten för innehåll.
Konfigurera CDN
CDN:er konfigureras med en mängd olika inställningar. De viktigaste inställningarna är servrarna som används för att leverera innehåll och innehållet som levereras av CDN.
CDN kan konfigureras manuellt eller så kan de konfigureras automatiskt. Automatisk konfiguration används ofta i nätverk där det finns många enheter, och manuell konfiguration används ofta i mindre nätverk.
När du konfigurerar ett CDN är det viktigt att välja lämpliga servrar och att konfigurera CDN för att leverera det innehåll som krävs.
Testar CDN
CDN kan testas med en mängd olika verktyg. Det viktigaste verktyget är en nätverkstrafikgenerator.
En nätverkstrafikgenerator är ett verktyg som genererar trafik på ett nätverk. Nätverkstrafikgeneratorer används för att testa prestanda hos nätverksenheter, såsom CDN:er.
Nätverkstrafikgeneratorer kan användas för att generera en mängd olika trafiktyper, inklusive HTTP-trafik, TCP-trafik och UDP-trafik.
CDN kan också testas med en mängd olika benchmarkingverktyg. Benchmarking-verktyg används för att mäta prestanda för enheter i ett nätverk.
Benchmarking-verktyg kan användas för att mäta prestandan för CDN:er under en mängd olika förhållanden, såsom olika belastningar, olika nätverksförhållanden och olika konfigurationer.
CDN kan också testas med en mängd olika övervakningsverktyg. Övervakningsverktyg används för att spåra prestanda för enheter i ett nätverk.
Övervakningsverktyg kan användas för att spåra prestandan för CDN:er under en mängd olika förhållanden, såsom olika belastningar, olika nätverksförhållanden och olika konfigurationer.
Sammanfattningsvis:
CDN är en viktig del av många nätverk. CDN används för att leverera innehåll till användare och för att förbättra prestandan för webbplatser och applikationer. CDN kan konfigureras manuellt eller så kan de konfigureras automatiskt. CDN kan testas med en mängd olika verktyg, inklusive nätverkstrafikgeneratorer och benchmarkingverktyg. Övervakningsverktyg kan också användas för att spåra prestandan för CDN:er.
Nätverkssäkerhet
Nätverkssäkerhet är metoden att säkra ett datornätverk från obehörig åtkomst. Ingångspunkter till ett nätverk inkluderar:
– Fysisk åtkomst till nätverket: Detta inkluderar åtkomst till nätverkshårdvaran, såsom routrar och switchar.
– Logisk åtkomst till nätverket: Detta inkluderar åtkomst till nätverksprogramvaran, såsom operativsystem och applikationer.
Nätverkssäkerhetsprocesser inkluderar:
- Identifiering: Detta är processen för att identifiera vem eller vilka som försöker komma åt nätverket.
– Autentisering: Detta är processen för att verifiera att användarens eller enhetens identitet är giltig.
– Auktorisation: Detta är processen att bevilja eller neka åtkomst till nätverket baserat på användarens eller enhetens identitet.
- Bokföring: Detta är processen för att spåra och logga all nätverksaktivitet.
Nätverkssäkerhetstekniker inkluderar:
– Brandväggar: En brandvägg är en hård- eller mjukvaruenhet som filtrerar trafik mellan två nätverk.
– System för intrångsdetektering: Ett intrångsdetekteringssystem är ett program som övervakar nätverksaktivitet för tecken på intrång.
– Virtuella privata nätverk: Ett virtuellt privat nätverk är en säker tunnel mellan två eller flera enheter.
Nätverkssäkerhetspolicyer are the rules and regulations that govern how a network is to be used and accessed. Policies typically cover topics such as acceptable use, Lösenord management, and data security. Security policies are important because they help to ensure that the network is used in a safe and responsible manner.
När du utformar en nätverkssäkerhetspolicy är det viktigt att tänka på följande:
– Typen av nätverk: Säkerhetspolicyn bör vara lämplig för den typ av nätverk som används. Till exempel kommer en policy för ett företags intranät att skilja sig från en policy för en offentlig webbplats.
– Storleken på nätverket: Säkerhetspolicyn bör vara lämplig för nätverkets storlek. Till exempel kommer en policy för ett litet kontorsnätverk att skilja sig från en policy för ett stort företagsnätverk.
– Användarna av nätverket: Säkerhetspolicyn bör ta hänsyn till behoven hos användarna av nätverket. Till exempel kommer en policy för ett nätverk som används av anställda att skilja sig från en policy för ett nätverk som används av kunder.
– Nätverkets resurser: Säkerhetspolicyn bör ta hänsyn till de typer av resurser som finns tillgängliga på nätverket. Till exempel kommer en policy för ett nätverk med känslig data att skilja sig från en policy för ett nätverk med offentlig data.
Nätverkssäkerhet är en viktig faktor för alla organisationer som använder datorer för att lagra eller dela data. Genom att implementera säkerhetspolicyer och -tekniker kan organisationer hjälpa till att skydda sina nätverk från obehörig åtkomst och intrång.
https://www.youtube.com/shorts/mNYJC_qOrDw
Acceptabla användningspolicyer
En policy för acceptabel användning är en uppsättning regler som definierar hur ett datornätverk kan användas. En policy för acceptabel användning täcker vanligtvis ämnen som acceptabel användning av nätverket, lösenordshantering och datasäkerhet. Acceptabla användningspolicyer är viktiga eftersom de hjälper till att säkerställa att nätverket används på ett säkert och ansvarsfullt sätt.
lösenords~~POS=TRUNC
Lösenordshantering är processen att skapa, lagra och skydda lösenord. Lösenord används för att komma åt datornätverk, applikationer och data. Lösenordshanteringspolicyer täcker vanligtvis ämnen som lösenordsstyrka, lösenordsutgång och lösenordsåterställning.
Datasäkerhet
Datasäkerhet är metoden att skydda data från obehörig åtkomst. Datasäkerhetstekniker inkluderar kryptering, åtkomstkontroll och förebyggande av dataläckage. Datasäkerhetspolicyer täcker vanligtvis ämnen som dataklassificering och datahantering.
Checklista för nätverkssäkerhet
- Definiera nätverkets omfattning.
- Identifiera tillgångarna i nätverket.
- Klassificera data på nätverket.
- Välj lämplig säkerhetsteknik.
- Implementera säkerhetsteknikerna.
- Testa säkerhetsteknikerna.
- implementera säkerhetstekniken.
- Övervaka nätverket för tecken på intrång.
- svara på incidenter av intrång.
- uppdatera säkerhetspolicyer och tekniker vid behov.
Inom nätverkssäkerhet är uppdatering av mjukvara och hårdvara en viktig del av att ligga steget före. Nya sårbarheter upptäcks hela tiden och nya attacker utvecklas. Genom att hålla mjukvara och hårdvara uppdaterad kan nätverk bättre skyddas mot dessa hot.
Nätverkssäkerhet är ett komplext ämne, och det finns ingen enskild lösning som skyddar ett nätverk från alla hot. Det bästa försvaret mot nätverkssäkerhetshot är ett skiktat tillvägagångssätt som använder flera tekniker och policyer.
Vilka är fördelarna med att använda ett datornätverk?
Det finns många fördelar med att använda ett datornätverk, inklusive:
- Ökad produktivitet: Anställda kan dela filer och skrivare, vilket gör det lättare att få jobbet gjort.
– Minskade kostnader: Nätverk kan spara pengar genom att dela resurser som skrivare och skannrar.
– Förbättrad kommunikation: Nätverk gör det enkelt att skicka meddelanden och få kontakt med andra.
– Ökad säkerhet: Nätverk kan hjälpa till att skydda data genom att kontrollera vem som har tillgång till den.
– Förbättrad tillförlitlighet: Nätverk kan ge redundans, vilket innebär att om en del av nätverket går ner kan de andra delarna fortfarande fungera.
Sammanfattning
IT-nätverk är ett komplext ämne, men den här artikeln borde ha gett dig en god förståelse för grunderna. I framtida artiklar kommer vi att diskutera mer avancerade ämnen som nätverkssäkerhet och nätverksfelsökning.
